Se & göra
Drottningholms slott
Drottningholms slott började byggas 1662 efter att det första slottet förstörts av en brand. Det var drottning Hedvig Eleonora som beställde slottet med Nicodemus Tessin den äldre som arkitekt. Än idag bor kungligheter här, kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia.
När man besöker Drottningholm bör man skänka en tanke till Gustav Vasa. Ett litet tack. Utan honom hade sannolikt Lovön sett ut som vilken annan Stockholmsförort som helst. Inget ont med det, men här ligger Drottningholm som är något helt unikt. Så oöverträffat och välbevarat att Unesco tagit upp det på sin världsarvslista.
Så fick Drottningholm sitt namn
Där dagens Drottningholm ligger byggde Gustav Vasa på 1550- talet ett storgods, Torvesunds kungsgård. På 1570-talet lät en av Gustav Vasas tre söner, Johan III, bygga ett något mer imponerande stenslott, på samma plats som sin pappas enkla kungsgård. Till storleken var Johans slott inte heller så stort, men det var pråligt. Han ansåg därför att namnet Torvesund inte passande längre – och han döpte därför om platsen till Drottningholm, en hyllning till sin polskfödda hustru Katarina Jagellonica.
Nuvarande slottet byggs
Två dagar före nyåret 1661 brann Johans slott ner (Johan själv var vid det laget redan död). Vid tiden för branden ägdes slottet av 25-åriga Hedvig Eleonora. Denna tyskfödda furstinna, nybliven änka efter Karl X Gustav och mor till den då sexårige blivande kungen Karl XI, ville bygga upp något nytt, modernt och flott. Arkitekten Nicodemus Tessin föreslog därför ett praktfullt barockslott. Utmärkt, ansåg Hedvig Eleonora, som gillade tanken på att slottet skulle befästa Sverige som en stormakt. Pengar till bygget hade hon. Och när det så småningom behövdes ännu mer riksdaler drev hon in dem genom skatter från bönderna i Mälardalen. På så sätt kan man säga att Mälaröarnas bönder bidragit till dagens världsarv.
Fyrtio år tog det att bygga slottet och om sanningen ska fram hade Hedvig Eleonora inte särskilt stor glädje av sitt verk. Hon bodde sällan här. Men när Gustav III:s mor Lovisa Ulrika flyttade in år 1744 hände det saker. Nu färdigställdes slottet till »det svenska Versailles« som ambitionen en gång var. Lovisa Ulrika byggde ytterligare till och moderniserade barockslottet både exteriört och interiört. Under hennes tid var verksamheten vid slottet intensiv. Hennes intresse för kultur var stort och hon lät sig gärna tituleras Nordens Minerva.
Mer att uppleva
