Se & göra

Drottningholms slottspark

Här vandrar du genom historiska stilideal från 1600-talets barock till engelsk park på sent 1700-tal.

En stenbro byggd över en smal damm eller kanal. 

De olika historiska stilidealen som finns bevarade intill varandra i Drottningholms slottspark gör parken unik i världen. Barockträdgården, rokokoträdgården och den engelska trädgården, som står sida vid sida, är en av anledningarna till att slottsparken finns på UNESCO:s värlsdarvslista.

Köksträdgården

Den första parken vid slottet anlades av Johan III på 1500-talet. Det var en frukt- och kryddträdgård till husbehov. Under Hedvig Eleonoras tid utökades trädgården med sparrisängar och en pepparrotsodling som var på modet då. Så småningom flyttades köksträdgården till Lovöns kungsgård och idag finns det inga spår kvar av den i slottsparken.

Barockträdgården

Under 1670-talet förvandlade riksänkedrottning Hedvig Eleonora marken framför slottet till en franskinspirerad lustträdgård i barockstil. Den franska parken i Vaux-le-Vicomtes fick vara förlaga till en storslagen, praktfull och symmetrisk trädgård – en politisk manifestation – som skulle symbolisera ordning, kultur, harmoni och fred.

Det sparades inte på pengar när först Nikodemus Tessin den äldre, och sedan Nikodemus Tessin den yngre, kontrakterade de starka och noggranna dalkarlar som byggde barocksträdgården.

Över 846 lindar i alléerna flankerar broderiparterren, som ursprungligen hade motiv från franska slottsträdgårdar, med inramning av buxbomsbroderier och färgat grus. I dag är gruset ersatt av tegelkross och svart hyperit, men det finns en testruta där du kan se hur det såg ut när trädgården var ny. Tanken är att hela broderiparterren ska återställas i sitt ursprungliga skick.

Orangeriet, fyllt med citrusträd, örter och exotiska blommor stod klart med sina två kakelugnar 1714. Och hela barockträdgården fylldes med bronsstatyer som är hämtade som krigsbyten från Prag och Fredriksborg i Danmark och signerade av den nederländske skulptören Adriaen de Vries.

Under 1990-talet bytte man ut alla lindar i parken eftersom de fått växa fritt och tappat både form och växtkraft. För att lindarna ska få så bra förutsättningar som möjligt behöver de vara lika stora, ha identiska kronor och vara av samma sort – parklindar. En del av de träd som står i parken idag är plantor från de ursprungliga träden som planterades redan på 1600-talet.

Boskékvarteren

Boskéer – slutna rum i trädgården – var vanliga i både barock- och rokokoträdgårdar. Förebilderna till slottsparkens boskéer fanns i Versailles och de var en symbol för hur man kan tämja och regissera naturen. Delar av ekhäcken i dagens trädgård är från boskén som man anlade i mitten av 1700-talet.

Lövteatern, som också är en boské, använde Gustav III till dramatiserade riddarspel med de sköna konsternas gud – Apollo med en lyra – som blickfång längst inne i teatern. Du kan också se föreställningar i lövteatern idag om du vill det.

Den sista boskén i lustträdgården är stjärnboskén som anlades i slutet av 1600-talet efter en förebild i Clagny utanför Versailles. Almarna har fått växa vilt och boskén är inte alls lik den labyrint med korsande gångar, häckar och rum som stod här från början.

Rokokoträdgården

När Kina slott stod klart så behövdes det förstås också en park till slottet. I slottsparker runt om i Europa hade man börjat överge det strikta trädgårdsidealet som finns i barockträdgården och drottning Lovisa Ulrika tog intryck av det. Arkitekten Carl Fredrik Adelcrantz fick förtroendet att skapa en naturlig park med kastanjealléer som siktgator ut i det omgivande landskapet och boskékvarter som användes för rekreation och njutning. Bakom den sista boskén kan man fortfarande se resterna av en damm och i kastanjealléns fond finns en staty av blommornas gudinna Flora.

Öster om slottet fanns bersåer, med voljärer, där exotiska fåglar levde sitt liv och underhöll besökarna med sina vackra färger och sköna sång. En av voljärerna finns fortfarande kvar i trädgården, men den ser helt annorlunda ut idag. Bakom slottet behöll Lovisa Ulrika den svenska blandskogen eftersom hon ville att den skulle ge hela parken en vild och narurromantisk inramning.

Engelska trädgården

När Gustav III tog över Drottningholm 1777 bestämde han sig för att göra om träskområdet till höger om barockträdgården, från slottet sett, till en engelsk landskapspark med dammar, öar och kanaler. Han hade blivit inspirerad av parken som hans kusin Katarina II hade anlagt i Ryssland när han varit där på besök.

Uppdraget gick inledningsvis till Carl Fredrik Adelcrantz, men när Gustav III fick tag på en plan över Petit Trianon i Versailles så anlitade han i stället landskapsarkitekten Fredrik Magnus Piper som fick fortsätta arbetet med den engelska parken. Piper anlade siktgator genom den nya parken och placerade strategiskt ut de vita statyerna som Gustav III hade köpt på en resa till Italien.

Den engelska parken är inte bara vacker, dammarna har också en praktisk funktion eftersom de samlar upp dräneringsvatten från barockträdgården.

En damm med träd runt. 
En ko står bredvid en kalv.
En vit stay av en kvinna som lutar huvudet mot armen

Foto: Raphael Stecksén. Kungl.Hovstaterna

Drottningholms slott syns på avstånd. Framför en del av parken med välklippta buskar och gräsmattor.
Långt bort syns götiska tornet. Framför en damm och träd.