Se & göra

Drottningholms slottsteater

Förflytta dig till 1700-talet i denna unika och välbevarade tidsmaskin, signerad Adelcrantz, Lovisa Ulrika och Gustav III

Inne i teatersalongen. På väggarna syns fyra små balkonger, stuckaturer och väggbelysning.  I taket hänger kristallkronor. Scenen har ett trägolv och en välvd inramning. På scenen syn målad dekor i form av buskar. 

Drottningholms slottsteater ser kanske inte så märkvärdig ut från utsidan. Men bakom den putsade fasaden döljer sig den enda fungerande 1700-talsteatern i världen, med kulisser och scenmaskineri i original.

Lovisa Ulrika anländer i Sverige 1744. Hon är en upplysningskvinna från kontinenten och när hon kommer till Sverige för att gifta sig med Adolf Fredrik, blir hon inte särskilt imponerad av det svenska hovlivet. Hon är fast besluten att rusta upp det kulturellt utarmade landet. Hennes betydelse för svenskt kulturliv, svensk vetenskap och svensk politik under 1700-talet är enorm och år 1766 beslutar hon att Drottningholms slottsteater ska byggas.

Teaterbyggnaden med putsad fasad och svart tak. Framför syns människor som står på en grusplan. Närmast kameran syns en liten gräsmatta med en vit staty.

Slottsteatern. Foto: Tove Falk Olsson

En överraskande scenkonstruktion

Det är Adelcrantz som får uppdraget och han skapar ett mästerverk. Scenkonstruktionen är en trollerilåda. Vid den här tiden var man mycket förtjust i överraskningar vilket publiken med egna ögon får uppleva när de snabba scenbytena görs inför öppen ridå. På ett ögonblick förvandlas scenen från himmel till helvete, från stad till land, från vackert väder till storm.

Under drottningholms slottsteaters scen. Ett virrvarr av träkonstruktioner. Omöjligt att beskriva vad som syns i bild.

Det finurliga maskineriet under scenen.

Teaterns uppgång och fall

Under Gustav III tid hölls opera-, teater- och balletföreställningar var och varannan kväll. Först framförda på franska och senare på svenska. Gustav III älskade teatern och skrev både manus, regisserade och var även scenograf. Han lockade hit de stora dekormålarna från Frankrike, de bästa teatersällskapen och teatern blev centrum för det svenska kulturlivet. Allt fick ett hastigt slut när Gustav III mördades och teatern glömdes bort.

Teatern öppnar upp igen

Efter en lång Törnrosasömn återupptäcks teatern år 1921. Försiktigt har teatern putsats upp och det enda som har bytts ut är belysningen och maskineriets gamla rep. Kulisserna som används på scenen är kopior av de bevarade originaluppsättningarna från Gustaf III:s tid. Musiken spelas på historiska instrument och under några timmar bjuder teatern på enastående upplevelser i ursprunglig miljö.

Déjeunersalongen

Det är lätt att tappa andan i den hisnande vackra Dejeunersalongen som vetter mot den engelska parken. En gång användes den som hovets frukostsalong numer är det en pausfoajé (Tack Desprez och Gustav III).

En stor gul sal med trägolv. Stora fönster vetter ut mot parken och i taket hänger kristallkronor. Efter väggarna står stolar.

Déjeunersalongen. Foto: Tove Falk Olsson

Det spökar på teatern

Steg som hörs trots att teatern är tom på folk, mörka gestalter som tonar bort, teaterkostymer som försvinner och en klocka som går baklänges. Scenmästare, guider och solister har berättat att det spökar på teatern. Även privatpersoner som strosat runt i parken har vittnat om att de sett en mörk gestalt runt byggnaden som sedan tonat bort.
Tycker du också att det låter nervkittlande? Vill du gå på spökjakt? Håll utkik på slottsteaterns webb. Ibland har de guidade spökvisningar.