Se & göra
Hilma af Klint
Konstnärinnan Hilma af Klint hade sin ateljé på Munsö i Ekerö och hennes liv och konst har fortsatt att väcka stort internationellt intresse.
Konstnärinnan Hilma af Klint (1862-1944) blev världsberömd först 74 år efter sin död, när hennes konst visades för allmänheten. Utställningen på Guggenheim museet i New York år 2018 slog publikrekord med 600.000 besökare och bidrog till att befästa hennes position som en av konsthistoriens mest banbrytande konstnärer. Hennes liv och konst har bland annat skildrats i Lasse Hallströms film Hilma, som delvis spelades in på Adelsö och Munsö.
Hilma af Klint har uppmärksammats för sina tidigt genomförda abstrakta målningar, skapade före den abstrakta konstens pionjärer såsom Kandinsky och Mondrian. Konstverken sägs ha tillkommit under stark andlig inspiration, på uppdrag av så kallade ”högre mästare”, med Hilma som medium.
Bilden till vänster: Hilma af Klint, De tio största, nr 1, Barnaåldern, grupp IV, 1907 © Stiftelsen Hilma af Klints Verk. Bilden till höger: Hilma af Klint, De tio största, nr 7, Mannaåldern, grupp IV, 1907 © Stiftelsen Hilma af Klints Verk.
Kring slutet 1800-talet var det inte ovanligt att människor var ”sökare”. Även etablerade författare och konstnärer, som August Strindberg, ägnade sig åt andliga seanser. Förklaringen ligger delvis i tidens naturvetenskapliga genombrott som röntgen, telegrafen och psykoanalysen - vilka öppnade för tanken om en verklighet bortom det som kan uppfattas med våra fem sinnen. I detta sammanhang blev spiritismen en väg för många att söka svar.
Missförstådd
År 1928 ställde Hilma af Klint ut några av sina abstrakta verk i London, men mottagandet blev svalt. Hon insåg då att hennes konst låg långt före sin tid och beslutade att verken inte fick visas för allmänheten förrän minst 20 år efter hennes död. Först då, menade hon, skulle de kunna förstås och accepteras.
Barndom på Adelsö
Hilma af Klint föddes 1862 på Karlbergs slott i Stockholm. Fadern, Victor af Klint, var sjöofficer och utbildade kadetter vid Karlberg. Modern Mathilda, född Sontag, var av finlandssvensk härkomst. Hilmas farfar, viceamiral Gustaf af Klint, kom första gången till Hanmora på Adelsö i Ekerö i samband med ett uppdrag åt hovgravören Carl Fredrik Akrel. Gustaf förälskade sig både i gården Hanmora och i Akrels dotter Kerstin. De gifte sig i Adelsö kyrka år 1800, och tre år senare köpte Gustaf Hanmora. År 1810 förvärvade han även Tofta gård. Dessa gårdar kom att vara centrum för släkten af Klint under omkring 150 år.
Släktgården Hanmora på Adelsö.
Hilma af Klint växte upp på Norrtullsgatan i Stockholm men tillbringade somrarna på Adelsö då fadern seglade med sina kadetter. Under dessa somrar bodde hon i Täppan på Tofta gård.
Tillsammans med kusinen Aurora Helleday drev Hilma en söndagsskola på Hanmora. Troligen spelade de då på den taffel som långt senare donerades av familjen af Klint till Adelsö Hembygdslag, i samband med att släktgårdarna såldes i mitten av 1940-talet.
Skiss inifrån Hanmora tecknad av Hilma af Klint. Kristallkronan, samma som är avtecknad i Hilma af Klints teckning, hänger numera inne i Adelsö kyrka.
Hilma vistades ofta ute i naturen där hon tecknade och målade blommor, mossor, lavar och landskap. År 1879 började hon studera porträttmåleri vid Tekniska skolan i Stockholm (nuvarande Konstfack) och mellan 1882 och 1887 studerade hon vid Kungl. Konstakademin. Därefter försörjde hon sig som porträtt- och landskapsmålare. Hon lämnade akademin med goda betyg och ansågs ha särskilt goda anlag för teckning och porträtt.
Ett självporträtt av Hilma i akvarell och ett foto taget i hennes ateljé.
Fadern avled 1898 och Hilma flyttade tillsammans med sin mor till Brahegatan 52 i Stockholm. Brodern Gustaf tog över driften av jordbruket på Adelsö, men Hilma fortsatte att besöka gårdarna under somrarna. År 1908 drabbades modern av en ögonsjukdom som med tiden ledde till blindhet. Som yngsta syster förväntades Hilma ta hand om sin mor och tvingades därför säga upp sin ateljé på Hamngatan 9 för att vårda henne i hemmet.
Mellan 1896-1906 deltog Hilma tillsammans med fyra andra kvinnor, ”De fem”, i andliga sammankomster, som avslutades med mediala seanser. Under dessa år utvecklades Hilma af Klint andligen, för att 1906 påbörja ”Målningarna till Templet” - de verk som senare skulle bli avgörande för hennes internationella genombrott.
Ateljé på Munsö
Hilma af Klint köpte villa Furuheim på Munsö på Bona gårds ägor i närheten av Sjöängen, färjeläget till Adelsö. Där lät hon bygga sin separata ateljé, vilken invigdes 1917. Hon flyttade dit tillsammans med sin mor som vårdades där 1918-1919. Därefter flyttade modern till Hilmas syster, där hon avled 1920.
När Hilma befriats från ansvaret för modern fick hon möjlighet att resa. Hon flyttade först till Uppsala och därefter till Helsingborg och Lund. Hon företog även flera resor i Europa, särskilt till Dornach i Schweiz, där hon sökte andlig fördjupning hos Rudolf Steiner.
Efter Hilma af Klints död 1944 uppstod en arvstvist kring Bona fideikommiss, vilket ledde till att hennes ateljé på Munsö revs. Hon hade uttryckt önskan att bli begravd vid Munsö kyrka, men begravdes på Galärvarvet enligt familjens beslut. Släktens familjegrav, etablerad av hennes farfar viceamiral Gustaf af Klint, finns på Adelsö kyrkogård.
Hilma af Klint testamenterade sina abstrakta verk till sin brorson, viceamiral Erik af Klint. Verken förvaltas idag av Stiftelsen Hilma af Klints Verk.
Upptäck fler aktiviteter
