Se & göra

Hilma af Klint

Konstnärinnan Hilma af Klint hade ateljé på Munsö i Ekerö och är högaktuell i Lasse Hallströms film "Hilma" som delvis är inspelad på både Adelsö och Munsö.

Två av Hilmas abstrakta tavlor. Den ena går i blått, rosa och orange den andra med blå nyanser och lite gult. Båda är målade med mönster i form av cirklar och blomblad.

Konstnärinnan Hilma af Klint (1862-1944) blev världsberömd 74 år efter sin död, när hennes konst visades upp för allmänheten. Hennes utställning på Guggenheim museet i New York år 2018 slog publikrekord med 600.000 besökare och nu är hon högaktuell i Lasse Hallströms film ”Hilma” som delvis är inspelad på Adelsö och Munsö i Ekerö.

Hilma af Klint har uppmärksammats för sina tidigt genomförda abstrakta målningar, skapade före den abstrakta konstens pionjärer såsom Kandinsky, Mondrian m. fl. Konstverken lär ha kommit till under stark inspiration på uppdrag av ”högre mästare” med Hilma som medium.

Två av Hilmas abstrakta tavlor. Den ena går i blått den andra har rosa botten med figurer i gult, grönt och rött.

Bilden till vänster: Hilma af Klint, De tio största, nr 1, Barnaåldern, grupp IV, 1907 © Stiftelsen Hilma af Klints Verk. Bilden till höger: Hilma af Klint, De tio största, nr 7, Mannaåldern, grupp IV, 1907 © Stiftelsen Hilma af Klints Verk.

Kring slutet 1800-talet var det inte ovanligt att folk var ”sökare”. Även seriösa författare/målare som August Strindberg ägnade sig åt andliga seanser. Förklaring ligger i att folk - genom nya naturvetenskapliga genombrott som resulterade i röntgen, telegrafen samt psykoanalysen – förstod att det fanns en värld bortom den, som vi kan uppfatta med våra fem sinnen. Som ”sökare” vände man sig då även till spiritismen.

Missförstådd

1928 ställde Hilma ut vissa av sina abstrakta verk i London, dock utan något större gensvar. Hon förstod då, att verken låg långt före sin tid. Hon beslutade att verken inte fick visas för allmänheten, förrän minst 20 år efter hennes död. Då skulle verken möjligen kunna förstås och accepteras.

Barndom på Adelsö

Hilma af Klint föddes 1862 på Karlbergs slott i Stockholm. Fadern, Victor af Klint, var sjöofficer och utbildade kadetterna på Karlbergs slott. Modern Mathilda, född Sontag, var av finlandssvensk härkomst. Hilmas farfar, viceamiralen Gustaf af Klint, kom första gången till Hanmora på Adelsö i Ekerö för att ge ägaren hovgravören Carl Fredrik Akrel ett sjökort över Vinga fyr att graveras. Gustaf förälskade sig i dottern, den unga Kerstin, och i gården Hanmora. De gifte sig i Adelsö kyrka 1800. Gustaf köpte Hanmora av sin svärfar 1803. 1810 förvärvade han även Tofta gård. Gårdarna blev centrum för släkten af Klint under 150 år.

Gula hus står i en halvcirkel. Framför husen syns en stor gräsmatta, en grusgång och en flaggstång.

Släktgården Hanmora på Adelsö.

Hilma af Klint växte upp på Norrtullsgatan i Stockholm men tillbringade somrarna på Adelsö då fadern seglade med sina kadetter. Hon bodde då i Täppan på Tofta.

Med kusinen Aurora Helleday drev Hilma af Klint en söndagsskola på Hanmora. Troligen spelade de då på den vackra taffeln, som familjen af Klint långt senare donerade till Adelsö Hembygdslag, då familjen sålde släktgårdarna vid mitten av 1940-talet.

En illustration av en kristallkrona som hängde inne i Hanmora. Bredvid ett foto av samma kristallkrona som nu hänger i Adelsö kyrka

Skiss inifrån Hanmora tecknad av Hilma af Klint. Kristallkronan, samma som är avtecknad i Hilma af Klints teckning, hänger numera inne i Adelsö kyrka.

Hon strövade mycket i markerna, där hon tecknade och målade blommor, mossor, lavar och natur. År 1879 studerade hon porträttmåleri vid Tekniska skolan (nuvarande konstfack) i Stockholm och 1882-1887 gick hon på Kungl. Konstakademin i Stockholm. Hon försörjde sig sedan som porträtt- och landskapsmålare.

Två bilder av Hilma. Den ena ett självporträtt i Akvarell den andra bilden är ett svartvitt foto av Hilma där hon sitter på en stol i sin ateljé.

Ett självporträtt av Hilma i akvarell och ett foto taget i hennes ateljé.

Hilma af Klint lämnade Kungl. Konstakademin med goda betyg. Särskilt ansågs hon ha goda anlag för teckning och porträtt. Fadern dog 1898. Hilma af Klint och hennes mor flyttade då till Brahegatan 52. Hennes bror Gustaf hade övertagit driften av jordbruket på gårdarna på Adelsö men Hilma af Klint fortsatte dock att besöka dem under sommarhalvåret. Modern drabbades 1908 av en ögonsjukdom och blev med tiden blind. Hilma af Klint, som yngsta syster i familjen, förutsattes ta hand om sin mor och nödgas säga upp sin ateljé på Hamngatan 9 för att vårda sin mor i hemmet.

1896-1906 utförde Hilma tillsammans med fyra andra kvinnor, ”De fem”, andliga sammankomster, vilka avslutades med mediala seanser. Under dessa tio år utvecklades Hilma af Klint andligen, för att 1906 vara beredd att utföra ”Målningarna till Templet” – d.v.s. de konstverk som bidragit till hennes berömmelse.

Ateljé på Munsö

Hilma af Klint köpte villa Furuheim på Munsö på Bona gårds ägor i närheten av Sjöängen, färjeläget till Adelsö. Där lät hon bygga sin separata ateljé, vilken invigdes 1917. Hilma af Klint flyttade då ut dit tillsammans med sin mor som vårdades där 1918-1919. Därefter flyttade modern till Hilmas syster, där hon dog 1920. Då befriad från förmynderiet över sin mor, fann Hilma af Klint friheten att resa. Hon flyttade först till Uppsala, sedan söderöver till Helsingborg och Lund. Hon företog även en mängd resor i Europa, och i synnerhet till Dornach i Schweiz där hon sökte andlig näring hos Rudolf Steiner.

Efter Hilma af Klints död 1944 inträffade en arvstvist på Bona fideikomiss, som medförde att hennes ateljé revs. Hon hade uttryckt önskan att få begravas vid Munsö kyrka men begravdes på Galärvarvet enligt familjens önskan. Hennes farfar, Viceamiral Gustaf af Klint, släktens första ägare av Hanmora, hade etablerat släktens familjegrav på Adelsö kyrkogård. Hilma af Klint testamenterade sina abstrakta verk till sin brorson, Viceamiral Erik af Klint och de förvaltas nu av en stiftelse, ”Stiftelsen Hilma af Klints Verk”.